Thursday, April 21, 2005

Bland trädkroneskuggor

Jag vet att alla går och väntar vår och grönska, väntar knoppande grenar och små blommor i vägrenen. Jag vet ... men jag älskar nuet i all dess gråhet. Nu är skuggornas tid, dess graciösa fingrar sträckandes sig öer jorden, famnande den av sol sålänge osmekta marken. Nu är möjligheternas tid, där det ännu ofödda men redan tänkta groende. I gråheten - hopp.
Nuet är vackert och jag ser bilderna överallt omkring mig.
Om eftermiddagen, i väntan på bussen, fastnar jag vid skuggan av de ännu oklädda kastanjeträdens grenar som sträcker sig över astfaltsgrå himlar och berör molnen inom. Hissnande höjder i det asfaltsgrå sträcker de sig mot mig, försiktigt berörande.
De är naturens egna abstrakta absurda konstverk skickligt målade och flyktigt fångade. De är här och nu och sedan borta. Precis som vi. Här och nu ... och sedan borta
Hon är vacker Livet,
speciellt de dagar
jag bland trädkroneskuggor vandra/emtre

0 Comments:

Post a Comment

<< Home