Brevlådereklam

Klädmärket Boomerang skickar reklam till mig.
Inte såndär 'nu får alla hushåll i Uppsala reklam' utan adresserad reklam skickad direkt till mig. Jag har ingen aning om varför eller hur de fått min adress, men när jag ser reklamkatalogen så blir jag sådär fånigt glad över att den trots allt landar i min brevlåda.

Kan man bli glad över reklam? Får man överhuvudtaget bli glad över reklam? Inte vet jag men när jag står där med katalogen i hand så sprider sig ett lyckligt litet flin över ansiktet på mig. Det är bilderna såklart. Oskar Falks motljusbilder får mig att bli sådär alldels mjuk och fånig inuti. Istället för att landa i pappersinsamlingen trycker jag in katalogen i min fotobokshylla. Bra bild är ändå bra bild, även om den är reklam.

Men nånstans blir jag lite förbannad också. Om reklam kan se ut såhär, varför översvämmas jag ständigt av superkass reklam och supertråkiga reklambilder. Kan man bara inte bättre eller vet man att vi handlar ändå, man behöver inte anstränga sig mer?

Muttrande plockar jag ut reklamkatalogen och bläddrar lite till, såhär klockrent vill jag också kunna förmedla en känsla genom bild.